En gråmulen lördag i februari samlades drygt 700 lärare vid Vasa Övningsskola Österbotten, Finland, för att ta del av och dela med sig av nya idéer för undervisningen. Food Education for the Future fanns också representerat på evenemanget, ”Vi lär ilag”.
Projektet Food Education for the Future representerades denna gång av lärarutbildarna Pia Sjöblom och Maria Svens från Åbo Akademi. Deltagarna kom från sju olika kommuner i Österbotten och flera de var på gång med odlingar och skolträdgårdar på eget håll. Vad kunde projektet då berätta för den engagerade grupp lärare som deltog i vår verkstad?
Om man ser närmare på forskningen kring vilka möjligheter, hinder och orosmoment lärare upplever i arbetet med skolträdgårdar finns många gemensamma nämnare mellan oss i norr och andra, klart varmare och annorlunda länder och regioner. Lärare är ofta bekymrade över hur de ska hinna, hur skolan ska ha råd, hur sommarskötseln ska arrangeras och ifall den nya lärmiljön ska bli förstörd. Skolgårdar är ofta utsatta för ofog och förstörelse, oavsett var i världen de finns. I Österbotten har de skolträdgårdar som hittills skapats i projektet inte byggts direkt på skolgården, utan istället i nära anslutning eller ibland lite längre bort. Trädgårdarna finns dock inte på skolans mark.
Korsholms kommun skapade under 2024 tre skolträdgårdar i samarbete med lokala föreningar och engagerade föräldrar, under skicklig koordinering av projektpedagogerna Ulrica Taylor och Sofia Grynngärds. Alla tre trädgårdar lyckades, fick vara ifred och producerade över förväntan. Lärare och elever uttrycker positiv överraskning och glädje över resultatet. Lärarna belastades inte av arbetet i någon högre grad, tack vare de lokala nätverken och tänket kring tillsammansodling. Två av trädgårdarna finns i offentliga miljöer, friluftsmuseet Stundars och ungdomslokalen/simstranden Carpella, vilket gjorde att många utomstående fick se elevernas arbete. Det gjorde det också möjligt för förbipasserande att bidra, vilket de gjorde i viss mån.
Vid fortbildningstillfället presenterade Pia och Maria den ”modell”, som man arbetat i Korsholm. Vi berättade också om forskningen kring den mångsidiga nyttan med skolträdgårdar, mycket i linje med forskningen om utomhuspedagogikens fördelar generellt, och gav exempel på hur lärarna kan arbeta med odling, oavsett om de har en trädgård eller inte. Elevuppgifterna och undervisningsuppläggen var nära kopplade till Åbo Akademis forskning kring ekologisk förståelse och konkretiseringar i matematik. Uppläggen vi valt är jordnära och förhoppningsvis bekanta, med tydlig koppling till aktuella läromedel i grundskolans tidigare år. Det handlade bland annat om förståelse för vad ett frö är, artkunskap och grobarhet.
Utvalda undervisningsexempel kommer småningom att publiceras i det lärarmaterial om mat och matproduktion vi gemensamt arbetar med i projektet. Vi är glada över alla möjligheter att träffa lärare på fältet, berätta om idéerna och ta emot feedback och förslag. Det hjälper oss att på bästa sätt anpassa det vi skapar till verkligheten ute i skolträdgårdarna, stränderna, jordbruken och skogarna, naturligtvis!
Läser du detta i egenskap av lärare som vill veta mer eller som fortbildningsarrangör inom t.ex. ämnesdidaktik eller utomhuspedagogik, hör av dig till oss!
Remmen, K. B., & Iversen, E. (2023). A scoping review of research on school-based outdoor education in the Nordic countries. Journal of adventure education and outdoor learning, 23(4), 433-451. https://doi.org/10.1080/14729679.2022.2027796
Walshe, R., Evans, N., & Law, L. (2024). School gardens and student engagement: A systematic review exploring benefits, barriers and strategies. Issues in Educational Research, 34(2), 782.
