Reinhold Andefors har varit med på alla tre Nära Mat-prat. Han är projektledare på Norrbottens kustfiskareförbund, och kom precis hem från en resa till Kalifornien.

– Min son bor i Kalifornien och jag har varit dit ofta. Varje gång frapperas jag av deras fokusering på lokala och regionala leverantörer av livsmedel, och hur de förädlar, marknadsför och säljer. Om du exempelvis är butikskund på Whole Foods (en amerikansk livsmedelskedja med ekologiska produkter) köper du dina grönsaker, köttet och fisken av lokala leverantörer, inte av butiken.

Vad tycker du, rent spontant, är det viktigaste som behöver ändras för att vi ska få mer norrbottnisk mat på tallrikarna?

– Jag minns kampanjen Handla norrbottniskt som vi hade på 1980-talet. Att handla norrbottniskt behöver vi påminnas om, ständigt. När jag pratar med människor tror de inte att det är sant att mer än varannan tugga som vi äter är utländsk mat.

Vad kan Norrbottens Kustfiskareförbund bidra med?

– Yrkesfisket och länets fiskeinfrastruktur har det besvärligt som leverantör av färsk fisk och förädlade fiskprodukter till marknaden. Tillståndsgivarna länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten reglerar yrkesfisket hårt. Vi kan endast vildlax och andra fiskarter som sik och abborre i fasta redskap under 1-2 veckor per år, från 19 juni.

– Den korta fiskeperioden gör dessutom att priset slås sönder på marknaden när ”all fisk” levereras under så kort tid till grossister och handeln. Den korta fiskeperioden styrs av laxfisket, så yrkesfisket får inte sätta ut sina redskap och fiska andra arter före starten av laxfisket. Efter laxfisket i början av juli har fisken gått från land och då är inte det fisket lönsamt.

– Så mitt svar, med tanke på dagens regleringar: vi kan inte bidra med mer än vad vi gör i dag.

Vad gör Norrbotten bra redan nu?

– Arbetet med Nära Mat-seminarierna är mycket behövligt, liksom framtagandet av den regionala och nationella livsmedelsstrategin. Jag ser det som görs som endast en start till något mycket bättre.

– Hurra! för de norrbottniska böndernas kamp för sin tillvaro. De som är småföretagare i de areella näringarna kräver lönsamhet och en dräglig arbetsinsats för sina näringars överlevnad.

Vi behöver dra ner på det röda köttet för att äta mer hållbart. Fisk har inte alls lika stor klimatpåverkan. På vilket sätt kan länets yrkesfiskare och butiker samarbeta för att få fler konsumenter att välja fisk när de handlar mat?

– Det behövs bättre förutsättningar att bedriva ett lönsamt fiske under det halvår som det är isfritt i Bottenviken. När fisket fördelas under en längre period finns det förutsättningar för näringsidkarna att leverera till marknaden.

Livsmedelsverket varnar för höga halter av miljögifter i den vildfångade laxen och i strömmingen. Så det är bra för miljön om vi äter fisk, men inte för vår hälsa?

– Den strömming (under 17 cm) som yrkesfisket fångar i Bottenviken har alltid varit friklassad.

– Dioxiner och PCB i den vilda laxen har minskat sedan 1970- och 1980-talet när värdena var som högst. De höga värdena berodde till stor del på klorblekning i pappersbruken och orenat processvatten från stålbruken från deras skrotinblandning i processen med rester av plast och drivmedel med mera.

– Enligt en studie som gjordes för omkring tio år sedan av Lunds universitet har yrkesfiskarna med deras släkter bättre hälsotillstånd än normalsvensken trots att de äter uppemot 50 gånger mer vildlax än normalsvensken.

– Enligt finska livsmedelsverket överväger nyttan (Omega 3 och 6 med mera) av att äta fet fisk klart risken för belastningar av gifter i form av dioxiner och PCB. I Sverige avråder livsmedelsverket vissa riskgrupper från att äta vildlax. Det norska livsmedelsverket avråder samma riskgrupper att äta odlad lax som innehåller antibiotika och giftet endosulfan som binder ihop fiskmaten som delas ut.

Vad har du själv för norrbottnisk mat på din tallrik hemma?

– Jag äter säkert betydligt mer fisk än normalsvensken, och väljer mestadels ekologisk och närodlad mat.