8 anledningar att välja norrbottnisk mat
Vi ska vara tacksamma för vårt kalla klimat och vår långa vinter. Insekter är värmekänsliga och är därför inte lika många och oftast inte heller lika aktiva i Norrbotten som längre söderut. Även växtskadegörare, exempelvis svampsjukdomar, håller sig på en mycket låg nivå jämfört med andra platser – både i Sverige och globalt. Det kan vi tacka den långa vintern och vårt kalla klimat för.
Den intensiva sommaren, som erbjuder midnattssol, gör också att grödorna växer så snabbt att skadegörarna inte hinner göra lika stor skada som på andra platser i Sverige och världen.
Det här sammantaget gör att användningen av växtskyddsmedel är extremt låg i Norrbotten. Även på gårdar som inte är ekologiska är användningen av växtskyddsmedel helt frånvarande eller mycket sällsynt.
Vi importerar mycket vegetabilier från hela världen. Just frukt och grönsaker är den grupp av livsmedel som betyder mest för den totala användningen av växtskyddsmedel. Därför är den svenska matkonsumtionens pesticidfotavtryck störst i Europa, men vi gör även avtryck i Sydamerika och Afrika. Däremot motsvarar användningen av bekämpningsmedel i svenskt jordbruk endast en ytterst begränsad del av den svenska konsumtionens pesticidfotavtryck.
Inom EU har vi en mer skärpt tillståndsprocess än andra världsdelar för godkännande av växtskyddsmedel vilket gör att vi inte använder de giftigaste substanserna i Europa. Efter EUs tillståndsprocess har varje land en egen tillståndsprocess, som i Sverige sköts av Kemikalieinspektionen. Här har vi ännu hårdare krav än EU på vilka enskilda substanser som får användas. Därför är endast hälften så många enskilda substanser godkända i Sverige, jämfört med de länder i södra Europa som har flest alternativ.
Potatis drabbas ofta av potatisbladmögel, men väldigt sällan i norra Sverige. Endast 0,6 procent av den totala mängden växtskyddsmedel som används i EU säljs till Sverige. Den norrländska odlaren är sparsam med sin användning av växtskyddsmedel och använder endast en mycket liten andel av den redan från början låga svenska försäljningen.
Norrbottnisk mat har kanske den lägsta klimatpåverkan i världen. Svensk mjölkproduktions klimatutsläpp är nästan hälften så hög som det globala genomsnittet. Korna här i norr har, tack vare god djurhälsa och sin globalt sett höga avkastning, små utsläpp av växthusgaser per kilo mjölk. Slutsatsen är att norrländsk mjölk är den klimatmässigt bästa mjölk man kan tänka sig.
Att det odlas på den här breddgraden är unikt. Våra kalla vintrar och speciella somrar gör att grödorna är friskare.
Vår naturbetesmark har lika stor biodiversitet som i djungeln. Utan den minskar den biologiska mångfalden, och vi får bara myrmarker och gran- och tallskogar kvar.
Det sägs att vatten är framtidens olja. I dag produceras 40 procent av världens livsmedel med hjälp av borrat grundvatten. Marker runt städer exploateras. Här i norr är allt tvärtom. Vi har en rik tillgång på sötvatten och på marker som vinner på att brukas, både för oss och resten av världen.
I stora delar av världen används antibiotika för att få djuren att växa snabbare. Djuruppfödaren tjänar mer pengar medan bakterier som antibiotika inte biter på sprids mellan människor. Sverige är det enda landet i världen där veterinärerna inte tjänar pengar på att förskriva antibiotika. Här används den enbart för att behandla djurens sjukdomar.
Det är oftast mer vitaminer i våra frukter och bär. Med sol dygnet runt under sommaren och svala nätter växer bären fort och blir sötare än längre söderut. Dessutom innehåller de oftast mer vitaminer och högre halter av antioxidanter vilket gör att bären och frukten blir både godare och nyttigare.
Genom att handla lokalproducerad mat, så nära källan som möjligt, bidrar du till en hållbar cirkulär ekonomi med ökad omsättning även för andra företagare i samhället. Här vet du att medarbetarna har goda arbetsvillkor också.
Den mat som kommer från Norrbotten är riktigt bra. Men vi tillverkar för lite. För 20 år sen var länets försörjningsförmåga av mat på 50 procent. Idag är den förmågan nere på 20-25 procent. Förutsättningarna för mer matproduktion finns. Bara vi handlar rätt.
