Maria Stoltz är Piteå kommuns kostchef. Hon tycker att det är viktigt med en livsmedelsstrategi för Norrbotten, och hoppas att branschen därigenom hittar plattformar där de tillsammans kan mötas och finna vägen fram till hållbara affärer.

Nära Mat-prats tredje anhalt handlade om den hållbara maten och energiförsörjningen. Under dagen identifierade Maria Stoltz en irriterande myt.

– Ja, jag blir upprörd över att det fortfarande lever kvar en myt om att upphandlande kommuner inte vill handla lokalt. 25 procent av alla inköp av livsmedel är lokalproducerade och det känns bra. Frågan är hur mycket som skulle kunna vara möjligt för oss att handla lokalt? Hur mycket skulle området klara av att leverera till oss?

Vad tycker du, rent spontant, är det viktigaste som behöver ändras för att vi ska få mer norrbottnisk mat på tallrikarna?
– Vi måste ärligt kunna ställa frågan till livsmedelsbranschen: Är det intressant att sälja till stora kommuner? Om svaret är ja är det kanske dags att släppa de små exklusiva syltburkarna och ostarna och börja med produktutveckling tillsammans med tänkbara köpare. Vi behöver stora volymer rationellt förpackade livsmedel av bästa kvalitet. Kvalitet som går att precisera och ställa som kriterium vid offentlig upphandling.

Vad kan du påverka utifrån din roll idag?
– Piteå kommun arbetar med att utveckla upphandlingsprocessen för att möta mindre lokala leverantörer. Vi har delat upp livsmedelsupphandlingen i mindre varukorgar.

– Just nu annonserar vi efter en trainee som ska arbeta med att vidareutveckla struktur och rutiner i verksamhetens upphandlingsprocesser under ett år. Målet är att verksamheten ska handla hög kvalitativa livsmedel till bästa pris och att det ska skapas utrymme för att handla mer ekologiskt och lokalt.

Hur kopplar ni Piteå kommuns hållbarhetsarbete till mer norrbottnisk mat på tallrikarna?
– Det gör vi genom att möta de lokala säljarna och hitta kriterier hos deras produkter som är så pass specifika och konkurrensneutrala att vi kan upphandla dem. Vi har korta upphandlingsperioder för att inte någon leverantör ska behöva binda upp sig alltför långt fram i tiden.

– Piteå kommuns politiker har bland annat via energi- och klimatplanen gett oss i uppdrag att uppfylla målen vad gäller inköp av ekologiska och lokalproducerade livsmedel.

Kommunstyrelseledamoten Brith Fäldt berättade att Piteå, liksom många andra kommuner, inte riktigt nått fram ännu med att hitta vettiga upphandlingsformer. Vad beror det på, tror du?
– För fem-tio år sedan upphandlade i princip alla upphandlande myndigheter på samma vis. Nu finns det många kommuner som försöker hitta nya sätt att upphandla för att få de produkter som upplevs som de bästa.

Vad har du själv för norrbottnisk mat på din tallrik hemma?
– Jag är en blandning mellan samisk tornedaling och norrbottnisk kustfiskare och det märks på min tallrik. Jag älskar strömming, renkött och mandelpotatis. I min familj lagar vi som regel en soppa varje vecka. Soppa tycker jag är underskattat på svenskens middagsbord.

– Det jag saknar mest kommer från min barndom och det är morfars Kuivalihavelli, en soppa på torkat renkött.

Nästa Nära Mat-prat är sista anhalten. Då knyts säcken ihop och ramarna för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat presenteras. Kommer du?
– Självklart!