Att verka för ökad kunskap om hållbara livsmedelssystem och folkhälsa är ett långsiktigt arbete för ett hållbart samhällsbyggande. Barn och unga är en viktig målgrupp i detta arbete, men många intresserar sig för området.
Text: Gunnar Jonsson, Länsstyrelsen och LTU & Hulda Wirsén, Länsstyrelsen (2021)
Det är många olika aktörer som är inblandade i, och har ansvar för bildning om hållbar mat och folkhälsa. De formella utbildningsaktörerna i det svenska skolsystemet, från förskola upp till universitet ska arbeta efter de mål och innehåll som respektive skolforms styrdokument föreskriver. Det är viktigt att undervisningen är saklig, allsidig och att den vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ett övergripande mål för den svenska grundskolan är att utveckla kritiskt tänkande. Detta mål specificeras i de olika kursplanerna. Exempelvis beskrivs detta i de naturorienterande ämnena som förmågan att använda kunskaper ”för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet” (s.156). För att underlätta för lärare, skolor och andra utbildningsaktörer att leva upp till detta mål är det viktigt att livsmedelskedjans aktörer samarbetar med skolan och bidrar med relevant och saklig information. Mat och matval är nära förknippat med ungas identitetsskapande. Detta utnyttjas marknadsföringssammanhang där olika livsmedelsaktörer ibland använder ensidiga och förenklade budskap som i högre grad relaterar till identitet än till faktiska kunskaper. De norrbottniska livsmedelsproducenterna har här en viktig uppgift i att bidra till en mer balanserad och ett mer lokalanpassat perspektiv på norrbottnisk lokalproducerad mat.
Agenda 2030 & det svenska miljömålsarbetet gäller oss alla. För att nå en hållbar samhällsutveckling är det viktigt att kunskap och förståelse finns för alla tre dimensionerna för hållbarhet i livsmedelskedjan – miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa måste beaktas vid utbildning om hur maten på tallriken producerats och vad som kan vara ett mer hållbart alternativ. Detta fordrar närmare kontakter mellan livsmedelsproducenter, lärare och elever. Samarbete mellan många aktörer kring dessa åtgärder är därför nödvändigt för att uppnå vår gemensamma målsättning Mer norrbottnisk mat på tallrikarna.
Intresset för mat och hållbarhet har ökat kraftigt i samhället och informationsflödet är intensivt via exempelvis sociala medier, på webbplatser och andra typer av media. Det kan som konsument vara svårt att veta vilken information och fakta som är relevant och grundar sig på vetenskap. I Nära Mat-arbetet har det därför varit viktigt att bidra med en saklig, relevant och vetenskapligt fakta, med utgångspunkt från de norrbottniska, svenska och skandinaviska förutsättningarna för matproduktion. Länsstyrelsen i Norrbotten, som har samordningsansvaret för Nära Mat, är en statlig myndighet och det är av stor vikt att fakta och information som presenteras är underbyggd och utgår ifrån den statliga värdegrunden.
Utbildning och kunskapsutveckling om livsmedelssystemet sker i många olika former och av många aktörer med varierande kunskap och inriktning. Som konsument och mottagare av information bör man alltid ställa sig frågan om vem som är avsändaren av den information som sprids, vilken kompetens som finns hos avsändaren och vilket syfte som finns med att sprida informationen.
Som livsmedelsföretagare att jobba med sådana insatser kan målet vara att arbetet bidrar till en ökad förståelse för deras verksamhet, på sikt en ökad konkurrenskraft som i sin tur kan bidra till ytterligare investeringar för ett ökat hållbarhetsarbete i produktionen. Att konsumenter prioriterar lokal mat i butikshyllan kan alltså bidra till ett utökat hållbarhetsarbete miljömässigt och socialt när de lokala företagen får en bättre ekonomisk styrka. Hållbar utveckling kan vara ett resultat av att miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet är varandras förutsättningar och stöd.
Det är av stor vikt att kommunstyrelser och tjänstemän inom offentlig sektor har rätt kunskap för att göra relevanta beslut och prioriteringar som gynnar produktionen av mat i närområdet, utvecklar kunskaperna om matproduktion och hållbar konsumtion hos barn och unga och bidra till hållbara och trygga livsmedelssystem.
Det är en demokratisk utbildningsfilosofisk grundtanke att samhället formar skolan och skolan formar samhällets framtid. Det är därför angeläget att livsmedelsbranschens aktörer deltar i debatten om vad skolor ska undervisa om, exempelvis vilket kunskapsinnehåll som barn och elever ska ges möjlighet att lära sig, helt enkelt ” vad ska barn och elever lära sig”.
I Skollagen (2010:800) skrivs det tydligt fram att skolan har som uppdrag att både främja bra matvanor hos eleverna men också utveckla sådana kunskaper som utvecklar förmågan att ta ställning och göra medvetna och hållbara val. En hållbar framtid fordrar att vi väljer och konsumerar på ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Detta fordrar gedigna kunskaper om såväl hälsa som om hur maten produceras och vidareförädlas. För några generationer sedan var en stor del av Sveriges befolkning direkt eller indirekt kopplad till primärproduktion av livsmedel. I dag jobbar två procent av befolkningen inom jordbruk, trädgård, rennäring och fiske. Kontakten mellan de som gör maten och de som äter den har minskat betydligt.
I samhällsdebatten framförs det ofta att barn och ungdomar saknar eller har mycket bristfälliga kunskaper om mat och matproduktion. Det är sannolikt att det är så, men forskningen inom området är bristfällig. Den forskning som finns inom området är från tidigt 2000-tal och inte särskilt omfattande. Kunskapsfältet kan därför beskrivas som ett forskningsområde i tillblivelse (Smeds et al. 2015). Mycket av den forskning som är gjord är aktionsforskning som tar sin utgångspunkt i erfarenhetsbaserat lärande. Perspektivet ingår i ett historisk mer väl utforskat område inom pedagogik som kallas för pragmatism. En central tankelinje är idén om att barn och unga måste få uppleva det situationsbundna i praktiken. Idag återupptäcks tankarna för lantbruksundervisning då det idag finns en önskan att adressera de problem som dagens djurhållning och matproduktion skapar i ekosystemet (Risku-Norja & Korpela 2010, RiskuNorja & Yli-Viikari 2008, Mayer-Smith et al. 2009, Lundström 2010). Frågan om vad barn kan om matproduktion och matens ursprung har också aktualiserats. Dels handlar det om att undersöka vilka effekter urbaniseringen och den ökade distansen till produktionen har på barn och unga i dagens samhälle. De fåtalet forskningsresultat som finns pekar på att barn har ingen eller ytlig förståelse av matens produktionscykler (jmf. Barton, Koch, Contento & Hagiwara 2005, Brophy, Alleman & O´Mahony 2003). Det saknas till stor del aktualiserad forskning som undersöker barns faktiska kunskaper om matens ursprung. Den forskning som finns är gjord i andra länder. Brophy et al (2003) redogör för en nordamerikansk studie som visar att elever har svaga och bristande kunskaper om matproduktion och att de kunskaper som de har inte relaterar till lantbrukets produktion utan istället till processen som börjar efter inköpen i livsmedelsaffären. De argumenterar för att en orsak till denna brist är att barnen saknar personlig erfarenhet av jordbruk. Liknande resultat kommer fram i en annan studie från USA, där Barton et al (2005) konstaterar att barn kunde beskriva att mat produceras av lantbrukare, bearbetas i fabriker och sedan transporteras till livsmedelsbutiker, men att de hade svårt att redogöra för djupare samband mellan mat och miljö. Den kunskap de hade kunde i hög grad relateras till egna erfarenhetsbaserade föreställningar. Allwood & Jonsson (2020) gjorde i samarbete med Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat och Luleå tekniska universitet en fallstudie av vad barn som vistades på eller gjorde studiebesök på lantgård lärde sig. Resultatet visade att kunskaperna kunde beskrivas som sakkunskaper om själva lantbrukspraktiken men att barnen också utvecklade emotionella förmågor. Sammantaget visar den forskning som finns att det finns ett starkt samband mellan faktiska kunskaper och autentiska erfarenhetsbaserade upplevelser av livsmedelsproduktion. Detta konstaterande är ett starkt argument för att samverkan mellan matproducenter och skolor bör fortsätta och intensifieras.
Lärares kunskaper är viktiga. Det finns ett tydligt samband mellan lärarens egna kunskaper och vad barn och elever ges möjlighet att lära sig. Detta gäller på en generell nivå inom de flesta kunskapsområden och det gäller oavsett lärandeobjekt (vad som ska läras). I detta sammanhang som berör livsmedelskompetens om hälsa, konsumtion och produktion av livsmedel blir konsekvensen att de lärare som själva har djupa kunskaper inom området kommer att prioritera det i sin undervisning och därmed ha goda förutsättningar att hjälpa eleverna till att utveckla egna kunskaper. Norrbottens livsmedelsstrategi Nära mat har sedan 2019 arbetat aktivt med att fortbilda lärare och lärarstudenter. Bland annat har många skolor besökts och det har getts föreläsningar i skolor för lärarlag och skolklasser.
Att arbeta inom livsmedelsproduktion ska ses som ett framtidsyrke. Det är lätt att ta maten på butikshyllorna för given men om Sverige av både miljö- och beredskapsskäl har ambitionen att inte vara helt beroende av importerade livsmedel måste även livsmedelsproduktion presenteras som ett möjligt framtidsyrke för barn och ungdomar. En retorisk fråga skulle kunna lyda; Hur kommer annars en sextonåring på att bli morotsodlare om den aldrig varit i kontakt med en odlare eller sett hur det går till? En livsmedelsstrategi ska ha fokus på framtiden. Om 15 år är dagens femtonåringar 30 år – de kommer alltså att bli framtidens beslutsfattare. Unga människor är en av våra viktigaste målgrupper och vi ska arbeta långsiktigt för att öka förståelsen för de livsavgörande sambanden mellan mat, hälsa och miljö, samt kedjan från jord till bord.
Lärarstudenter är en viktig målgrupp. Att utbilda blivande lärare som alldeles strax ska ta steget ut i yrkeslivet är viktigt Det är därför angeläget att de under sin utbildning ges en relevant kunskapsbas. Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat har därför prioriterar denna grupp. Förutom föreläsningar i olika kurser har utbildningsmaterial tagits fram. I samverkan med lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet (LTU) och folkhälsostrategin vid region Norrbotten har det tagits fram kurslitteratur som idag användas i lärarutbildningen vid LTU. Texten: Hitta ditt sätt – Kost hälsa och miljö i NO-undervisningen ger baskunskaper som i första hand fokuserar kost och hälsa men som samtigt sätter det i samband med matproduktion och miljö (Jonsson et al, 2020). Texten Naturbruk i Norrbotten (Jonsson, 2021). Används inom både Naturorienterande kurser och samhällsorienterade kurser (främst geografi). Texten utgår från de naturgivna och naturgeografiska förutsättningar som finns för att producera mat i Norrbotten. Satsningen på att ge blivande lärare goda och relevanta kunskaper bör fortsätta och gärna intensifieras.
Sammanfattningsvis kan följande punkter beskrivas som viktiga strategiska mål beträffande skola och undervisning:
Det finns ett ökande intresse hos konsumenter kring hållbar mat. Andelen svenska råvaror ökar i detaljhandeln, en trend som blivit extra tydlig under corona-pandemin. Informationsinsatser från myndigheter, organisationer och branschorganisationer som genomförts under senare år har därmed gett effekt. Livsmedelsföretagen tar redan idag ett stort ansvar i folkbildning och hållbarhetsarbetet. Podden ”Stolt norrlänning” är ett exempel på Norrmejeriers arbete med att öka kunskapen om hur den norrländska mjölkproduktionen kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Producenter bjuder ofta in allmänhet och skolklasser på besök på gårdar och till sin produktion. Ytterligare ett exempel är utställningen MatRätt som lanserats på Teknikens hus under vintern 2021/2022 där flera företag från livsmedelsbranschen i norra Sverige samarbetar med Teknikens hus, som utbildningsaktör på universitetsområdet, för att öka kunskapen hos konsumenten om matens väg från jord till bord. Nära Mat finns representerat i arbetsgruppen. Utställningen lyfter djurens roll i ekosystemet i norrbottniska och norrländska landskapen och kopplingen mellan djurhållningen och att bevara och återta den biologiska mångfalden. Andra exempel på viktigt hållbarhetsarbete kan vara att företagen aktivt jobbar med bra arbetsmiljöer för de anställda, god djuromsorg, utvecklar klimatsmarta förpackningar och minskar matsvinnet men också vikten av att företagen gör investeringar i regionen som bidrar till en cirkulär samhällsekonomi och ett cirkulärt kretslopp.
Referenser:
Allwood, C-A., Jonsson, G. (2020) Lärande på bondgård. Forskningsrapport, Luleå tekniska universitet
Barton, A. Koch, P. Contento, I. & Hagiwara, S. (2005) From Global Sustainability to Inclusive Education: Understanding urban children’s ideas about the food system, International Journal of Science Education, 27(10), 1163-1186
Brophy, J. Alleman, J. O’Mahony (2003) Primary-Grade Students’ Knowledge and Thinking About Food Production and the Origins of Common Foods. Theory & Research in Social Education. 31(1), 10-50
Jonsson, G., Sand, M. Edholm, M., Mäki-Jonsson, M. (2020) Hitta ditt sätt. Kost Hälsa och Miljö i NO-undervisningen. Länsstyrelsen i Norrbotten
Jonsson, G. (2021) Naturbruk i Norrbotten. Länsstyrelsen i Norrbotten
Smeds, P. Jeronen, E. Kurppa, S. (2015) Farm education and the value of learning in an authentic learning environment. International Journal of Environmental & Science Education, 10(3), 381-404
Lundström, C. (2010) Samverkan mellan skola och lantbruk – utomhuspedagogik för hållbar utveckling! En litteraturöversikt. Sveriges lantbruksuniversitet
Mayer-Smith, J. Bartosh, O. Peterat, L. (2009) Cultivating and reflecting on intergenerational environmental education on the farm. Canadian Journal of Environmental Education 14, 107- 121
Risku-Norja, H. Korpela, E. (2010) School goes to the farm: conceptualisation of rural-based sustainability education. Finland: Environmental Education
Risku-Norja, H. Yli-Vikari, A. (2008) School goes to the farm – action model for rural-based sustainability education. Finland: Environmental Education