Under läsåret 2019 och 2020 har Länsstyrelsen rådgivare för Hållbar livsmedelskompetens i skolan, Gunnar Jonsson, besökt många gymnasieklasser och lärare för att sprida kunskaper om sambanden mellan hälsa, mat, hållbar utveckling och agenda 2030. Matfrågan intresserar och berör i allra högsta grad ungdomar. Självklart kan intresset förklaras av att vi alla är beroende av att äta. En annan förklaring är att matfrågan fått och får så stor uppmärksamhet i medier inte minst i miljödebatten. Ytterligare en förklaring är att matfrågan är starkt kopplad till identitet. Både ungdomar och vuxna signalerar självbild och värderingar genom att visa vad vi äter (Se exempelvis Tellström 2015).
Matfrågan kan ses och förstås på många olika sätt. Gymnasieskolan (liksom övriga skolformer) ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram (LGY 11). Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Våra normer, exempelvis vad vi tycker om mat, bygger på både kunskaper och värderingar, skolan måste därför erbjuda objektiva faktakunskaper. När värderingar förs fram, ska det alltid tydligt framgå vem som står för dem (ibid). Eleverna ska tränas i att tänka kritiskt, granska information och ta ställning. Matfrågan fungerar som en utmärkt bakgrund för att utveckla sådana förmågor.
Under de besök i gymnasieklasser som har genomförts har strävan varit att ge sakliga och allsidiga perspektiv på förutsättningar, möjligheter och konsekvenser för norrbottnisk matproduktion. En viktig utgångspunkt har varit och är de överenskommelser som agenda 2030 rymmer och som länsstyrelsen har särskilt ansvar för att samordna. Samtalen under gymnasiebesöken har därför i hög grad utgått från de 17 globala målen och strävan har varit att visa på hur matfrågan kan ses i skenet av såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga mål.
Matfrågan är komplex men den fakta som vanligtvis presenteras i matdebatten utgår oftast från globala förhållanden och genomsnitt. Det finns därför ett behov av att erbjuda eleverna att förstå de regionala och lokala förutsättningarna. Detta är inte minst viktigt beträffande matproduktionens miljöpåverkan. Det blir viktigt att förklara hur våra naturgeografiska förutsättningar, exempelvis jordar och klimatförhållanden inte tär på fossilt grundvatten, medför minskat behov av kemikalieanvändning och antibiotikaanvändning. Ur ett socialt hållbarhetsperspektiv blir det viktigt att diskutera vårt beroende av inköp från andra delar av Sverige eller import från andra delar av världen. Att endast 20% av den mat som vi äter i Norrbotten produceras inom länet gör oss självklart sårbara i händelse av krissituationer.
Det innehåll som har behandlats under gymnasiebesöken har anpassats till de program och eller ämne som eleverna läser. Ämnet naturkunskap har varit en självklar plattform eftersom hållbar utveckling har en särskilt stark koppling till ämnets centrala innehåll. Många naturkunskapslektioner har därför besökts. Vissa av de yrkesförberedande programmen, exempelvis livsmedelsprogram eller naturbruksprogram har särskilt stark anknytning till matfrågan. Från Länsstyrelsen har vi därför gjort en förstärkt satsning gentemot dessa genom att bidra med fler lektioner utifrån olika perspektiv. Det är särskilt viktigt att de elever som läser sådana program har gedigna kunskaper men också att de känner stolthet för den mat vi själva kan producera och servera inom länet.