Folkhälsa är hälsan på befolkningsnivå medan begreppet hälsa avser individens hälsa. Hälsa definieras av WHO och tillika svenska Socialstyrelsen som ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada. En god folkhälsa är inte bara god utan också jämnt fördelad i befolkningen.

Text: Malin Sand, Leg dietist, Region Norrbotten (2021)

Norrbotten har relativt bra förutsättningar för en god folkhälsa men har i flera avseenden ett sämre hälsoläge än övriga Sverige. Norrbottens utmaningar handlar framför allt om högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdom, övervikt/fetma, samt en ökande psykisk ohälsa. Samtidigt känner sig norrbottningarna mer trygga, mindre stressade och har mer tillit till andra människor, vilket är positiva egenskaper att förvalta och bygga vidare på.

Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkor som utbildning, sysselsättning, ekonomiska förutsättningar samt tillgång till hälso- och sjukvård. Omgivande fysiska och psykosociala livsmiljöer, våldsutsatthet samt levnadsvanor påverkar också hälsan. Samtliga faktorer är avgörande för den enskilda individens möjlighet att själv påverka sin hälsa. Hälsans bestämningsfaktorer
Vanliga sjukdomar så som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes typ 2, cancer, demens och kroniska lungsjukdomar utgör idag cirka 90 procent av dödsorsakerna i Sverige. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor, otillräcklig fysisk aktivitet och stillasittande bidrar till utvecklingen av dessa sjukdomar. Enligt WHO skulle hälsosamma levnadsvanor minska förekomsten av hjärtinfarkt med 80 procent, typ 2-diabetes med 90 procent och cancer med 30 procent.

Norrbotten har landets högsta insjuknande och dödlighet i hjärtinfarkt, både bland kvinnor och män. Norrbotten har också fortsatt den kortaste medellivslängden i riket bland män och kortare än genomsnittet bland kvinnor. Andelen personer med övervikt och/eller fetma har ökat gradvis i befolkningen i Norrbotten sedan 2006 och är mer vanligt förekommande i jämförelse med riket, även bland ungdomar. Den höga andelen barn och ungdomar i länet som har övervikt/fetma blir en av framtidens stora utmaningar då kopplingen är tydlig till ökad risk för många kroniska sjukdomar. Ett samhälle som främjar hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet blir viktigt för en hållbar framtid.

Förekomst av övervikt/fetma och ohälsosamma matvanor är högre bland människor boendes i glesbygd i jämförelse med de som bor i större tätorter. Det finns geografiska skillnader inom länet i både hälsa och levnadsvanor. Till stor del beror dessa skillnader på befolkningens åldersstruktur och socioekonomisk sammansättning. Till exempel är fetma dubbelt så vanligt bland låginkomsttagare som bland höginkomsttagare. I kommuner där en större andel av befolkningen har eftergymnasial utbildning är det vanligare att äta frukt och grönsaker, färre har övervikt och fetma, färre röker dagligen och är mindre stillasittande. En viktig målsättning i livsmedelsstrategin bör vara att bidra till att sådana skillnader utjämnas.

Tobaksrökning är den levnadsvana som medför högst risk för ohälsa för individen medan ohälsosamma matvanor är den levnadsvana som bidrar till mest ohälsa i befolkningen, då många har ohälsosamma matvanor. Norrbotten har särskilt stor förbättringspotential inom områdena stillasittande samt matvanor. Hälsa, levnadsvanor och social miljö i Norrbotten ur ett jämlikhetsperspektiv

Folkhälsan och regeringsuppdraget

Mot bakgrund av att ohälsosamma matvanor är en av de största riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död i Sverige, har Regeringen gett Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige. Arbetet ska utgå från Sveriges folkhälsopolitiska mål om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna under en generation, samt dess delmål ”Ett samhälle som främjar ökad fysisk aktivitet och bra matvanor för alla” (prop. 2017/18:249 God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik Uppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion ).

Forskning visar att insatser för hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet behöver vara långsiktiga och riktas till både individ och samhälle. Det behöver vara enkelt att leva hållbart och matmiljön runt konsumenten är avgörande, särskilt för barn och ungdomar. Samhälleliga insatser som ger alla förutsättningar för en miljömässigt hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion behöver prioriteras för att minska ojämlikheten i hälsa samt för klimatet och miljön.

Myndigheterna ska föreslå hur mål för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion i Sverige ska utformas och även lämna förslag på relevanta delmål. Syftet är att skapa en struktur för att ge en tydlig inriktning för arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion. Myndigheterna ska även utforma indikatorer för uppföljning av målen och lämna förslag på relevanta insatsområden, med särskilt beaktande kring frågor om den offentliga måltiden samt hur mat exponeras för konsumenten. Detta ska fungera vägledande för både regioners och kommuners såväl som näringslivets folkhälsoarbete. Genom att skapa samhälleliga förutsättningar för en hållbar livsmedelskonsumtion kan de sociala skillnaderna i hälsa minska samtidigt som oönskade konsumtionsmönster motverkas.

Folkhälsan och livsmedelsstrategin

Arbetet med Norrbottens livsmedelsstrategi är tydligt kopplat till regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Mot bakgrund av länets hälsoutmaningar liksom möjligheterna att påverka dessa i positiv riktning, är hälsosam kost utvald som en viktig del i livsmedelsstrategin. Strategin ska bidra till hållbar konsumtion, hälsosamma matvanor och därmed också vara en av de strategier i länet som långsiktigt bidrar till minskat insjuknande och förtida död i hjärtinfarkt. De stora vinsterna för länets hälsa blir möjliga om flera aktörer går samman och agerar i samverkan men också då varje enskild aktör åtar sig att verka med hälsofokus på den arena den befinner sig.

Hitta ditt sätt – att äta grönare, mer norrbottniskt, lagom mycket och röra på dig

Livsmedelsverkets kostråd till befolkningen syftar till att göra det enklare att lyckas med matvanor som är hållbara både för hälsan och miljön. Kostråden bygger på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) där matvanor som är bra för hälsan både på kort och lång sikt beskrivs. Arbetet med en uppdatering av NNR startade 2019 och involverar experter från alla nordiska länder. I uppdateringen ges miljömässig hållbarhet än större utrymme. Nya NNR planeras publiceras 2022.

Till hälsosamma matvanor som både ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, diabetes typ 2 och cancer räknas en kost rik på grönsaker, baljväxter och frukt, fisk, vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja samt mat med fullkorn. Statistik från Global burden of disease 2019 (GBD) visar att de livsmedel som i Sverige påverkar sjukdomsbördan mest på befolkningsnivå (2019) är ett lågt intag av fullkorn, baljväxter, fibrer och grönsaker samt ett för högt intag av rött kött, processat kött (chark), salt och sötade produkter. Endast 10 % av den svenska befolkningen når rekommendationerna om hälsosamt ätande. Endast 3 av 100 norrbottniska män (Hälsa på lika villkor, 2018) äter tillräckligt mycket frukt och grönsaker. Svensken äter i genomsnitt dubbelt så mycket salt som rekommenderas.

Under 2019 togs en norrbottnisk version av kostråden hitta ditt sätt fram. Ett informationskort samt en film förenar budskapen om hälsa och lokalproducerad mat. Norrbottens nordiska råvaror och livsmedel är både hälsosamma och hållbara. Att handla och äta norrbottnisk och svensk mat gör gott både för hälsan och vår omgivning. Informationsmaterialet fungerar lika bra för den enskilda konsumenten som för inköpare och kostplanerare. Även i skolans undervisning om hälsa och hållbar matkonsumtion kan materialet fungera som en tydlig sammanfattning. Materialet är framtaget som ett led i förverkligandet av Norrbottens folkhälsostrategi och Nära Mat: Norrbottens livsmedelsstrategi.