Renskötsel beskrivs som den vanligaste och största näringen i den svenska delen av den samiska regionen Sápmi. Av de totalt 4 600 renskötare i Sverige så är 85 procent verksamma i Norrbottens län och enligt Sametinget finns i Norrbotten ca 150 000 av landets totalt 250 000 renar (Jordbruksverket, 2021).

Text: Hulda Wirsén, Länsstyrelsen i Norrbotten (2021)

Antalet renskötare har varit stabilt under de senaste 15–20 åren och de flesta har små hjordar på färre än 50 djur. Företagen inom de samiska näringarna finns i olika storlekar och bolagsformer, men de flesta är mikroföretag i bolagsformen enskild firma (Jordbruksverket, 2021).

Expertmyndigheten för samiska frågor är Sametinget som har som övergripande mål i sin näringspolitiska strategi att bevara traditionella näringar och kunskapssystem. Dessa näringar omfattar främst rennäring, duodji (sameslöjd och hantverk), gårdsbruk, jakt och fiske. Det anses vara av stor vikt att bevara dessa då de har minskat i betydelse till följd av att det samiska samhällslivet integrerats i det övriga omkringliggande samhället. I Sametingets näringspolitiska handlingsplan från 2019 beskrivs att man också vill satsa på att skapa förutsättningar och utrymme för verksamheter med helt nya inriktningar att etablera sig (Jordbruksverket, 2021).

I Jordbruksverkets uppföljning av den del av Landsbygdsprogrammet 2014–2020 som administreras av Sametinget, synliggörs att genomsnittsåldern på de som tagit emot startstöd är förhållandevis låg jämfört med startstöden i övriga landsbygdsprogrammet. Det skulle kunna tyda på att en generationsväxling inom rennäringen sker tidigare jämfört med andra näringar. Av de fysiska personer som i alla sökta kategorier beviljats stöd har 76 procent varit män enligt Jordbruksverket (2021).

Arvidsjaurs renslakteri är idag Sveriges största renslakteri som ökat från 2 000 renar år 1992 till 17 000 slaktade renar år 2020. Företagets mål är att kunna slakta mer året runt och jämna ut den högsäsong de har på ren halva året nu (Sandgren, 2020). År 2014 producerades ca 1 460 ton renkött i Sverige vilket är 22 procent mer än den totala svenska konsumtionen. Samma år konsumerades ca 25 ton renkött i Norrbotten att jämföra med produktionen på ca 558 ton. Alltså säljs mycket av det norrbottniska renköttet utanför länet eller exporteras (Öberg, 2017). 

Sametinget har genom regeringens regleringsbrev som uppdrag
att utveckla den samiska maten i arbetet med den nationella
livsmedelsstrategin. Sametinget har inom Landsbygdsprogrammet för
2014–2020 administrerat särskilda medel för pilotprojekt och utveckling och
samarbetet mellan aktörer inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan.
Målsättningen har varit att skapa förutsättningar för fler jobb i Sápmi och med
hjälp av ett mer utvecklat samarbete med andra aktörer, stärka tillväxten bland
samiska företag och underlätta för fler lokala producenter. Jordbruksverket (2021) skriver i sin uppföljning av landsbygdsprogrammet att Sametinget under perioden själva har genomfört två insatser för att skapa fler arbetstillfällen inom samisk matkultur och stärka samiska matentreprenörer. 

Referenser:

Jordbruksverket (2021). Stöd till de samiska näringarna. En uppföljning av stöd inom landsbygdsprogrammet 2014–2020 med samiska näringar som inriktning. Författare: Hugo Janson

Sandgren R. (2020). Personligt föredrag av Roland Sandgren VD Arvidsjaurs renslakt vid ”Uppstart Nära Mat 2.0” den 10 nov 2020.

Öberg E. (2017). Nära Mat – klimatavtryck från norrbottnisk livsmedelsproduktion. Ansvarig utgivare: Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen i Norrbotten. Rapport 2017:8