“Nya marknader, konkurrenskraftig matproduktion och energi” var rubriken för det andra av fyra seminarier inom ramarna för Norrbottens livsmedelsstrategi Nära Mat. Resultatet blev en effektiv och digital dag med cirka 75 deltagare som avhandlade allt från finsk krisberedskap till grön energi och generationsskiften.

Text: Anna Bergström, Nordskribenten

Under det senaste seminariet som anordnades av Norrbottens Livsmedelsstrategi Nära Mat den 2 februari, möttes en bred representation av små lokala livsmedelsproducenter, lantbruk, fiskindustri, renskötsel, stora aktörer, rådgivningsorganisationer, forskning och utveckling, offentlig sektor, finansiärer, landsbygdsorganisationer och politiker. Alla med samma intresse men ur olika perspektiv – att vi ska få mer norrbottnisk mat på våra tallrikar. Hur vi ska få det har den pågående livsmedelsstrategin satt ramen för, och tillsammans ska vi fylla den med erfarenheter, kunskap och konkreta förslag.

Projektledaren Hulda Wirsén inledde tillsammans med moderatorn Malin Winberg, med att presentera en bakgrund och uppföljning av vad som hänt hittills i strategins åtgärdsprogram.

– Hållbar utveckling är en stor och högst aktuell fråga, att ha en trygg miljömässigt hållbar produktion i Norrbotten, men även en ekonomisk och social hållbarhet där producenter och aktörer i värdekedjan kan känna stolthet över att leva och verka på Norrbottens landsbygd, säger Hulda Wirsén.

Även om efterfrågan på närproducerat ökar och allt fler inser vikten av en högre försörjningsförmåga av mat, finns det en rad dystra siffror att jobba mot.

– Det är fortsatt negativt tapp av antalet mjölkproducenter, de har minskat med ca 40 procent sen 2012. Den prognosen ser inte bra ut och vi måste jobba aktivt med det framåt, fastslår hon.

Ett öppet sinne, ödmjukhet inför situationen men också samla mod och kraft att jobba vidare var några av Huldas grepp för nästa fas.

– Nu är det upp till bevis!

Nyckeln till lönsamt företagande

Om detta talade Ove Karlsson, lantbruksdirektör på Länsstyrelsen i Norrbotten, även med en bakgrund inom utveckling av företagsledningsfrågor vid SLU.

– Det är intressant att två gårdar intill varann med samma förutsättningar kan ha helt olika resultat. Det handlar mycket om förmågan att rekrytera rätt folk, leda och utveckla, menar Ove Karlsson.

För att få vinstmarginalen att följa med omsättningsmarginalen krävs både en vilja bli bättre, att söka och ta del av kunskap och även omvandla den till strategi och handling.

Han gav ett antal handfasta råd för livsmedelsproducenter som vill ta sig in som centralt listade hos stora återförsäljare, men uppmanade också om kreativ ådra vid lansering av produkter, nya argument och säljkanaler, som rekoringar och ”lokala skafferier”.

Stärka producentens konkurrenskraft
Tomas Isaksson och Kristina Bergman, IUC, Kalmar, tog med åhörarna i en trendspaning och iakttagelser för att öka livsmedelsbranschens konkurrenskraft.

– Pandemin har förändrat våra konsumentbeteenden och skyndat på utvecklingen så vi har fått helt nya matkulturella ideal. Samtidigt som vi har en ny kreativ matkultur, nya restauranger och intresse för lokalproducerat ökar också influenserna från andra sidan Atlanten, med amerikanska ideal och snabbmat, säger Kristina Bergman.

2020-talet är enligt henne den mobila självskanningens tid med ökande digitala tjänster. Utvecklingen inom restaurangbranschen har ökat snabbt vilket också påverkar livsmedelsbranschen och våra köpbeteenden. Mat som hälsa är viktigt och pandemin har både lockat fram hemmakockar och latmaskar. Undersökningar visar att under pandemin har sökningen på ordet ”äggstanning” ökat med 35000% men också att snabbmatkonsumtionen har ökat.

Konsumenter oavsett ekonomiska möjligheter vill veta hur företagen tar hand om medarbetare. Teknik och robotisering utvecklas snabbt. Redan idag kan t ex 3D-printad mat tas fram och icke mänsklig kontakt kan anses som en säkerhetsfaktor i tider av smitta.

– Ta del av trender och omvärldsspaning. Relevant faktabaserat och inte bara bloggare som tycker, råder Tomas Isaksson.

 

Svensk modell av finsk krisberedskap?

Under rubriken finsk beredskap och livsmedelsförsörjning tog Axel Hagelstam, finska Försörjningsberedskapscentralen, med oss till den finska modellen av hur de tryggar den väsentliga produktionen, tjänster och infrastruktur i händelse av kris.

– Hos oss är det marknaden som ser till att det finns varor och tjänster men det behövs en försörjningsberedskapscentral, förklarar Axel Hagelstam.

Det handlar om ett kontinuitetstänkande där näringsliv, offentlig sektor och även föreningar samarbetar för att säkra samhällets funktionalitet och kristålighet.

Rent konkret finns en portal, en skyddad plattform, där centrala myndigheter och nyckelaktörer i näringslivet kan kommunicera. Det finns en försörjningsberedskapsfond vars budget finansieras utanför statsbudgeten. Man har gått från ransoneringsbaserat till samarbete med näringslivet, med lageravtal som konkurrensutsätts regelbundet.

– Det här skulle inte fungera utan näringslivets aktiva deltagande. Ett stort antal företag deltar. Näringslivet är drivande på frivillig basis, vi oljar kugghjulen.

Axel Hagelstam påpekar att finska och svenska näringslivet ser olika ut och att det som är rätt och bra i Finland kanske inte är det bästa här.

– Utgå från ert samhälle och er sårbarhet och skapa er egen modell, råder han.

 

Nytt totalförsvar

– Ska vi ha hållbar utveckling som klarar kriser måste vi göra det tillsammans. Håll i håll ut, konstaterar, David Ström länsstyrelsen Norrbotten.

Han uttryckte ett ”äntligen” över att som krisberedskapsperson mötas i framtidsdialog med livsmedelsproducenter och beslutsfattare som påverkar branschen och vårt självförsörjningssystem.

Han gjorde en kort tillbakablick på hur vårt samhälle har gått från hög självförsörjningsgrad på 80-talet, till kalla kriget, nedrustning både civilt och militärt, digital utveckling med sociala medier, förändrat omvärldsläge och ett nytt försvarsbeslut som inte utesluter ett angrepp mot Sverige. Han beskriver en situation där vi snabbt har rivit ner och har en grund kvar men måste bygga upp vissa saker på nytt. Olika myndigheter berörs liksom regioner och kommuner och beredskapen kan se olika ut beroende på var i landet vi befinner oss.

Klart står dock att livsmedelsförsörjningen måste stärkas.

– Vi har tagit steg i rätt riktning med tydliga tillägg att det civila är lika viktigt som det militära vid kris. Det är bra att det satsas och tas initiativ på den civila sidan, säger han.

Utredningen som görs tittar på den finska modellen och identifiering har påbörjats av totalförsvarsviktiga företag.

– Sannolikt är livsmedelsproducenter viktiga för totalförsvaret, menar David Ström.

 

Energiomställning med sänkta kostnader
“Soliga lantbruk i norr” är ett samverkansprojekt med Energikontor i norr, RISE, LRF, Hushållningssällskapet och Ludvig & Co. Mer om detta berättade Kjell Skogsberg, Energikontor i norr. I projektet har man gått samman med gemensam kunskapshöjning, upphandlingar och stöd för att få så bra villkor som möjligt inför en energiomställning av företag och gårdar.

– Intresset är jättestort, 200 lantbrukare har anmält intresse och deltagit i seminarier och utskick.

En erfarenhet som har dragits i projektet är att bra upphandlingar ger bra resultat.  Att sätta sig in i den grundläggande tekniken, vad som är optimal lutning, läge, kyla, snö osv har också stor betydelse för både insats och utfall.

– Återbetalningstiden har ett spann på fem till 35 år. De rimligaste värdena landade på återbetalning inom 20 år. Det som påverkar återbetalningstiden mest är investeringskostnad och elpris.

Kjell Skogsberg nämner vidare att Norrbotten har bra potential för solel.

– Det går att få det lönsamt.

Ägarskiften – en viktig åtgärd för långsiktig produktion
De unga mjölkproducenterna Johannes och Desireé Nyman i Altersbruk delade med sig av sina erfarenheter av generationsskifte och att överta ett lantbruksföretag. Det är inte helt enkelt och paret har fått göra omtag på sina planer flera gånger.

– Vi upplevde att bankerna vill ha så mycket säkerhet. De borde förnya sig. Som det är nu blir finansiering svårt för unga om man inte är arvinge, för det bygger mycket på att ägaren ska ge det som en gåva och förskott på arvet.

Johannes och Desiree´ pekar på att äldre generationen också bör tänka till i god tid över vad vill de med sin pension. Bo kvar på gården? Beredd att sälja driften? Hur vill de leva som pensionärer? Våga också ställa frågan till barnen och sätt en tidsgräns så det blir ett beslut.

– Det är inte bara siffror utan även känslor.

 

Tillväxtverkets nationella uppdrag för livsmedelsstrategin
Anna Eldestrand, Tillväxtverket, bidrog med ett nationellt perspektiv på hållbar tillväxt och konkurrenskraft.  Samverkan mellan alla i livsmedelskedjan ska främjas både nationellt och på regional nivå och kommunicera det samlade arbetet.

Hon talade om nationella piloter, utvecklingsprojekt och innovationer i utvecklingskedjan och att ta fram en modell för digital utbildning inom livsmedel, kött och chark, och hur små företag kan arbeta med attraktionskraft.

Regionalt har det organiserats tematiska seminarier med Jordbruksverket under hösten.

– Vi ska bygga vidare på det arbete Jordbruksverket har gjort och utveckla formerna för hur vi ska samordna det regionalt. Det regionala arbetet är centralt, det är i länen företagen finns och konkurrenskraften ska stärkas. Det kräver dialog med regionala aktörer för att nå hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion.

Workshops

Under dagen delades deltagarna in i digitala mötesgrupper där de diskuterade ett antal frågeställningar.

Save the date!
Tredje anhalten blir den 25 mars med tema “Kunskap om hållbar mat och folkhälsa”

Fjärde anhalten blir den 4 maj med tema “Kompetensförsörjning och innovationer”