Anders Wuotila, Wuotila Bär och Grönsaker, är en aktiv lantbruksföretagare med mer än 30 års erfarenhet. I byn Rantajärvi, mitt i Tornedalen, producerar han lokalodlade och kvalitetssäkrade grönsaker som kålrötter, salladskål, vitkål, broccoli, blomkål, morot och palsternacka. I gårdslagret kan han kyllagra sina produkter upp till ett år.

När Anders var med på Nära Mat-prats fjärde anhalt och slutstation hajade han till över att länets självförsörjningsgrad är under 50 procent. Det är inte acceptabelt, tycker han.

Vad anser du är det viktigaste som behöver ändras för att vi ska få mer norrbottnisk mat på tallrikarna?

– Det behövs en tydlig livsmedelsstrategi i länet med långsiktiga politiska spelregler för att garantera en ändring av dagens läge med hög nivå matimport till länet. Och den mat vi producerar måste vara kvalitetssäkrad. Som jag ser det måste frågan hanteras utifrån tre utgångspunkter; konsumenten, samhället och lantbrukaren.

KONSUMENTPERSPEKTIVET

– En välmotiverad och upplyst konsument är garantin för ökad förbrukning av mat från Norrbotten. Det är miljövänligt och klimatsmart att konsumera ortens matprodukter i första hand. Det som avgör det dagliga valet om det blir mat med norrbottniskt ursprung är personens kunskap om fördelarna med näringsinnehållet och smaken.

– Här är det ljust dygnet runt från maj till juli och den fördelen finns bara i norr. Det skapar en speciell tillväxttakt per dygn för odlade grönsaker och andra jordbruksprodukter, vilket ger mycket smakfulla matvaror med hög kvalitet.

– Varje gång konsumenten väljer Norrbottens matvaror bidrar det till att hålla landskapet öppet med aktiva Norrbottensgårdar. Det främjar också effektiva transporter från gårdarna till butiker, och det främjar förädlingen av exempelvis potatis, Norrmejeriers mjölk, ost och grädde, bageriernas matbröd och bakelser, fisket, slakterierna och Polaricas förädling av renkött, vilt, bär och svamp.

– Det förbättrar även Norrbottens miljö eftersom lokalt producerad mat möjliggör samordnade transporter med samlastning av olika typer av produkter i väglogistiken.

SAMHÄLLSPERSPEKTIVET

– Det gäller för samhället, det vill säga länsstyrelsen, landstinget och kommuner, att upprätthålla en kontinuerlig information till konsumenterna om fördelarna som jag nyss berättade om på lämpligt sätt. Länets befolkning bidrar i stort till att jordbruksproduktionen ökar i länet och det ger bättre folkhälsa. Dessutom får vi ökad lönsamhet i näringen, och skatteintäkterna ökar via moms och arbetstimmar.

– Inköpsverksamheten i landstinget och kommuner behöver samordnas så att skolor, äldreomsorg, sjukhus och andra samköper från Norrbottens gårdar och samordnar logistiken med transporter.

Landsbygdsstödet behöver styras så att lämpligt antal kyllager kan byggas på gårdarna. Om samhället har några kyllager lämpligt placerade inom länet går det att köpa in och lagra ortens odlade produkter under längre tid än skördemånaderna, uppemot ett år. Dessa produkter kan sedan transporteras till respektive verksamhet.

– Det gör att fler aktiva lantbrukare, som inte kan eller vill investera själva i kyllager på gården, kan leverera till samhällets förbrukning. Investeringar i kylrum och lager är nödvändiga för att garantera kvalitet klass 1 i långtidslagring. Här behövs både nyinvesteringar och reinvesteringar i länet. Lagstiftningen behöver också ses över så att den stödjer lokalt producerade och lagrade produkter utan pålägg med nya ständigt ökande tillsynsavgifter som kommunerna gör idag.

– Samhället ska stödja lantbruken i länet att bli kvalitetscertifierade, till exempel Sigill, SMAK och liknande. Nu har man tagit bort hela ersättningen på cirka 5 000-6 000 kronor per år. Kvalitetscertifiering, som IP Sigill Frukt och Grönt i grönsaksproduktion, innebär att det blir en säker och miljöanpassad matproduktion som garanterar konsumenten klass 1-produkter.

– Samhället behöver också:

• stödja den fortsatta utbildningen inom lantbruket, till exempel Grans i Öjebyn, och utveckla lärlingsutbildningar inom lantbruket så att ungdomar och utlandsfödda lättare kan lära sig näringen
• införa elskatt-rabatt med ungefär samma upplägg som industrin i länet har i dag, så att elkostnaden i lantbruket blir lägre på gårdarna
• införa transportstöd till långa transporter av odlade lantbruksprodukter från länet till andra delar i Sverige eller utomlands
• inrätta en katastroffond via länsstyrelsen till lantbruken i länet som kan användas vid omfattande och stora väderskador i grödor och matproduktionen. Idag finns inget sådant.

– Vi odlar helt utan ekonomisk skydd för eventuella yttre skador i grödorna. Vilken annan yrkesgrupp har liknande jämförbara osäkra villkor att klara ekonomin i sin vardag? Se till att försäkringsbolagen enligt lag har lämpligt anpassade försäkringar till lantbruket för skördeskador i fält av oväder, insekter och vilda djur, exempelvis älg, ren och fågel. I dag finns det inga försäkringar som är anpassade till detta, utan alla odlare i fältproduktion gör det på egen risk. Försäkring mot hagelskador går att få men vi har inga stora hagelproblem i länet.

LANTBRUKSPERSPEKTIVET

– Vi blir fler aktiva lantbrukare som vågar investera själva i gårdarna och i samarbete med andra aktörer främja näringens utveckling om ovanstående förbättringar genomförs, tror jag. Och då kommer Norrbottens framtida jordbruk att öka produktionen av mervärdesprodukterna.

– I min framtidsbild investerar näringen till 100 procent på kvalitetssäkring och certifierar verksamheten i moderna kvalitetssystem, så att konsumenten alltid vet att ortens mat i butiken är det bästa valet. Lantbruket samarbetar med samhället med att införa moderna ett- till treåriga lärlingsutbildningar på gårdarna, som är finansierade av samhället och kontrolleras förslagsvis av länsstyrelsen. Noggranna och återkommande växtnäringsbalanser upprättas i alla odlingar så att lantbruksproduktionen sker med hög lönsamhet och med på ett sätt som är skonsamt för miljön.

– Enbart den bästa odlingsbara marken som finns i länet används till matproduktion i första hand. Det kräver samarbete mellan samhället och lantbrukarna. Näringen satsar på förädling av grödor, exempelvis frysta matvaror, så att hållbarheten kan öka och även exporten utanför länet kan öka i samarbete med exempelvis Polarica i Haparanda.

Vad har du själv för norrbottnisk mat på din tallrik hemma?

– Dagens tallrik för mig är från Norrmejerier med mjölk, fil, grädde och ostprodukter. Kött och korv från Norrbottens gårdar. Hjortron, blåbär och lingon från skogen och favoriträtten är ortens potatis med fisk eller kött.

– Det finns inget jag saknar i dag. Vi har året runt-tillgång på smakliga och näringsrika lokalt odlade matprodukter. Ta tillvara denna naturliga möjlighet i livet!